En studie i blåmärken

Haltar

Jag blandar regn nu med mina tårar Sen du försvann så har jag spårat Jag bär ditt armband och all min ångest

Ligger i gräset och det är långt hem Haltar utan halva mig Förstår att du är förbannad Vill ha nån annan, men jag behöver dig Kom hit och stanna, vill inget annat Vad gör jag annars

02:54

Det är när jag står och väntar på tåget 02:54 en torsdag som jag inser det.
Jag har alltid böjt mig efter andras vilja. Alltid försökt vara till lags och vara snäll. Go the extra mile både en och två gånger om det behövdes.
Det enda jag gjort helt och endast för mig själv är London. Staden i mitt hjärta.
Nu sitter jag i Lund. Dricker kaffe på samma espresso house som för två år sedan. Ser människor gå förbi . Vet inte om det är jag som förändrats, eller om det alltid varit så intetsägande. Ikväll ska jag dricka öl och låtsas som att jag är hemma.

Hela jävla mig

Jag sitter här med ångest i hjärtat.
Orkar snart inte mer.

Sommardagar

 Utsikt från framsidan av mitt hus (och högst uppe).

 Var ute sent med Linnea och Lina. Sjukt fin kväll.

 Vandrade i South Bank. Bara älskade livet.

 Före fylla och förvirring

 Primrose Hill för någon helg sedan.

Parliament Hill Fields.

Så.

Hur många gånger kan ett hjärta spricka innan det går itu?

Holiday

 En tidigt sommardag begav jag mig mot Sverige. Här på Heathrow. Försökte se fancy ut.

 Rebecca + kusiner för ett x antal år sedan.

 Åt Bagels med getost till frukost i Umeå.

 Gick på kvinnohistoriska med mamma och kollade på bröst.

 Åt söndagsmiddag på Bishops. Så gott. Men otrevlig personal.

 Myste med katterna mer än lovligt.

 Mamma ❤

 När jag åkte hem igen.

Blev kastad in till verkligheten med en 66 timmars vecka.